En rätt elak kommentar kan man tycka, men dessvärre ligger det något i den. Jag och mamma pratade nämligen om julklappar och presenter idag. Och jag vill ju alltid ge ge och återigen ge till alla, även om jag inte alltid har råd att lägga så mycket pengar på det som jag ändå gör.

För mig handlar en gåva om så mycket mer än bara saken i sig eller priset. Utan jag blir glad över allt som har med gåvan att göra, allt från glädjen att köpa saken till glädjen att se lyckan i personens ögon när de öppnar paketet. För mig går priset sist alla gånger då jag köper paket och det håller tyvärr på att driva mig i skiten i tillfällen som jul och födelsedagar.

Jag vill verkligen ge Aurora allt jag bara kan, jag skiter hellre i att köpa saker till mig själv i flera månaders tid för att A ska kunna få massa fina saker (och framförallt kläder?!). Och sån kommer jag nog alltid vara men det går nog lite överstyr när mamma påpekar att jag håller på att göra min dotter lika bortskämd (om inte värre!) som jag själv varit som ung.

Och detta har jag egentligen inget större problem med eftersom hon är min lilla prinsessa och behandlas där efter, hihi (och nej detta gäller inte hennes beteende, hon kommer inte få härja omkring och skrika och tycka att hon är bättre än bäst, för så ska vi inte uppfostra henne!). Utan problemet blir däremot att när den dagen väl kommer då jag inte kan köpa alla dyra saker så vill jag inte att hon ska bli allt för besviken...

Därför får jag nu lägga band på mig när det gäller julklappar (för hennes skull!) för det är ju även hennes födelsedag bara knappa månaden efter jul och då ska ju presenter inhandlas med. Så får skärpa mig lite nu! Ack så svårt ska ni veta, jag är verkligen en tvättäkta shopaholic!?

Är dock väldigt sugen på detta fina prinsess slott från fisher-price, blir kanske en födelsedagspresent i alla fall, he-he-he!