Hannibal
Bristningar
Nu tänkte jag ta upp det oönskade ämnet "bristningar". Ärligt talat blir jag lite små sur på de som klagar på att de får bristningar under graviditeten, klart jag förstår att man inte vill ha det, det är ju inte det vackraste men har man gett sig in i leken får man leken tåla. Och ärligt talat är det inte värt de där fula bristningarna? Är inte erat barn värt några små streck?
Hur som helst, jag har redan bristningar. Hela magen och höfterna är randiga, och dessa bristningar är inte från någon graviditet utan det är snarare ärr från en dålig period i mitt liv. Bristningar är oftast förknippade med graviditet men egentligen handlar det hela om snabb viktförändring. När jag var yngre led jag av allvarliga ätstörningar, detta ledde till att jag gick upp och ner i vikt som en jojjo. Jag har länge klagat över dessa bristningar och det är inte så konstigt för det är inte direkt vackert. Och man får inte bättre självförtroende av att ha en lite mullig mage med zebra ränder. Man kan säga att dessa bristningar för mig är som skärsår för vissa andra, inget positivt och inte från någon trevlig tid men det är fortfarande minnen. Minnen som tyvärr inte går att förtränga speciellt inte nu när de spelar upp sig varje gång jag ser mig i spegeln..
I alla fall, det jag ville komma fram till är att alla ni mammor som oroar er över detta, tänk på att de bara är ett bevis på denna underbara tid ni gått igenom (och givetvis också att de bleknar med tiden). Jag vet själv att det förmodligen kommer kräva mycket mod från min sida för att kunna lägga upp bilder på magen i framtiden. Jag vill verkligen men dessa bristningar är fortfarande än mycket svag punkt hos mig.
Bild från google
Hemma
Nu ska jag gå ut och lägga mig i solen en stund och sola framsidan, om nån timma kommer C (min kille, bebis pappa) hit och sen ska vi nog gå och träffa J tror jag. (jaja, vet att det är jobbigt att läsa en blogg där personen bara skriver första bokstaven. Men så är det nu tills jag har bestämt mig för att berätta för folk om graviditeten, håll ut).
Cykeltur
Längtar efter bebisbulan!
Animal
Scary
Folsyra
Ps. Vid närmare eftertanke ska jag nog köpa mig en burk, har ju ändå en månad kvar (det stod att man ska äta upp till 12 veckor in i graviditeten) jag menar det skadar ju inte att göra det.. Får nog ta och göra det så fort som möjligt! Blev lite smått rädd ändå... Jag håller fast vid det jag sa, men det skadar ju inte att vara lite extra säker, hehe :)
Vill man vara fin, får man lida pin
Soldyrkaren nr 1
Disney in my heart
God sommartårta
Mysfaktor på hög nivå
Rester
Vecka 9 (8+1)
Barnet:
Embryot börjar likna en människa. Käkarna är färdiga, munhåla och näsa förenas. Öron och näsa syns och ansiktet börjar se riktigt mänskligt ut. Halsen utvecklas. Fötterna är cirka två millimeter. Embryot blir mänskligare på flera sätt då det utvecklar känsel och reagerar på beröring. Det kan även få hicka. Svansen försvinner nu och i den här veckan börjar könsorganet att anläggas. Längd huvud till stjärt 27 mm.
Flicka eller pojke:
Varje cell i vår kropp innehåller en särskild genetisk kod uppbyggd av 46 kromosomer. Vi får hälften från mamma och hälften från pappa. De första 22 kromosomparen bestämmer psykiska och fysiska drag hos barnet. Det sista paret bestämmer könet. XY-kromosomer blir en kille, XX blir en tjej. Mamman kan bara ge X-kromosomer. Det är alltså pappan som bestämmer könet på barnet. Om fostret är en pojke utsätts det för en extrem påverkan på "grundmallen", eftersom fosteranlaget är förutbestämt att bli kvinnligt. Hos pojkfostret gör en gen på y-kromosomen att det bildas testiklar och dessa frisätter höga halter av manligt könshormon som tillbakabildar det som skulle blivit kvinnliga könsorgan. Det kallas även för maskulinisering av de yttre könsorganen.
Mamman:
Många kvinnor börjar oroa sig vid den här tiden. Du kanske oroar dig för missfall, för hur barnet kommer att bli, förhållandet, viktökning, jobbet eller andra saker. Många funderar också på om de verkligen vill ha barn, även om det var planerat. Det är fullt naturligt. Dela gärna med dig av alla dessa tankar till din partner så bibehålles närheten och han/hon blir mer delaktig i dina upplevelser. Nu kan du se att huden börjar förändras och rynkor slätas ut.
Dina tänder:
Ditt tandkött blir mjukare och du kan märka att du blöder vid tandborstning. Hormonella förändringar gör att slemhinnan i munnen blir mer svullen och skör. Salivens egenskaper förändras också under graviditeten. Det kan leda till ökad risk för karies. Därför är det viktigt att du sköter din munhygien under resten av graviditeten. Prata med en tandläkare om du känner dig osäker på hur du ska göra.
Pappan/partner:
Under graviditeten kan många partners känna ett utanförskap. Det är mycket som kretsar kring den kvinnliga kroppen och den blivande mamman, mötena på mödravårdscentralen/barnmorskemottagningen, läkarbesöken, de fysiska förändringarna samt omgivningens fokus på den gravida kvinnan och det är klart – det är hon som bär barnet. Kvinnan i sin tur fokuserar mer inåt. Det är i hennes kropp livets mirakel sker. Men det är ni båda som väntar barn och din roll under graviditeten är betydelsefull. Var förberedd på ett visst utanförskap. Men vänd dig för den sakens skull inte bort utan se till att finnas där för din gravida kvinna och ert barn samt ta för dig av det som erbjuds. Det är viktigt att du också får berätta om dina egna känslor och tankar kring graviditeten och föräldraskapet.
Egna anteckningar:
Känner mig rätt tom, och besviken på en viss person. Tycker att personen i fråga borde bete sig som den ålder han/hon är i. Men hur som helst. Vad gäller graviditeten i sig, så har jag inga sura uppstötningar längre. -YAY!- Har däremot väldigt ont vid övre magmunnen ("där man mår illa") och magen är oftast spänd så kan inte längre hålla in den, dröjer nog inte länge innan det kommer börja synas mer. Får fortfarande lite ont i magen ibland men vet att det beror på att livmodern växer så är inte rädd över det längre. Och vad gäller pappan till barnet så känns det som att han har börjat förstå verkligheten i det hela nu.
källa: vardguiden.se
Midsommar
Gratis MAM napp
Vill du ha en gratis MAM napp hemskickad till dig?
Gillar deras facebooksida HÄR.
Den perfekta kroppen!
Gud vad avundsjuk jag blir, Kenza har nog den finaste kroppen i världen !? Fan vad jag ska träna när bebbe kommit ut i stora världen ! Jaja jag vet att jag inte kommer ha tid och att man inte får börja träna direkt men jag bryr mig inte. Jag ska ha den magen hon har !?!?! En vacker dag!
Bild: Kenzas.se
Utväxt och Bebiskläder
Efter det är gjort tänkte jag nog plocka upp mina påsar med bebbekläder och sortera lite. Men mest mysa med dom hehe :) Kanske borde räkna hur många det är, skulle gissa på runt 100 haha. Jaja jag måste inte köpa så jättemycket bebiskläder innan bebben kommer iaf haha :)
Dagarna går och du växer så det knakar, dock kan ingen än se vad jag i min mage bakar
16 And Pregnant
Newbie By KappAhl
Favoritmärket är givetvis newbie och jag kan inte ens räkna på fingrarna hur många plagg jag har därifrån. Och mer ska det bli! Billigt, ekologiskt och urgulligt! Bland annat dessa 3 plagg hänger redan i bebbens garderob (hypotetiskt talat, egentligen ligger de nerpackade i påsar tills jag flyttat haha)
Sängmobil
Jag är överlycklig just nu!? Varför jo för att jag har hittat en musikmobil till spjälsängen och den är hur fin som helst! Jag började fundera på om jag skulle skita i det helt efter att den jag ville ha inte fanns att köpa i sverige eller via nätet. Men nu har jag hittat en ny som jag verkligen vill ha! Hittade den hos Bonti och den kostar drygt 500 spänn men det är det värt!
Nu ska jag bara se om det blir en tjej eller kille så jag vet om jag ska köpa den som går åt det blåa hållet eller den åt det rosa hållet. Det handlar absolut inte om att tjejer ska ha rosa och killar blå utan bara att jag tycker att båda är lika fina så kan inte bestämma vilken jag vill ha haha. Då blir det lättare att säga att jag tar den blå om det är en kille och en rosa om det är en tjej. Här får ni se bilder på de olika sorterna.
Blå överst, rosa under.
Vecka 8 (7+4)
Barnet:
Embryot är ungefär lika stort som ett krusbär. Nu ser man tår och fingrar tydligare. Hjärt-konstruktionen är utvecklad. I ansiktet kan man se överläppen, nästippen och ögonlocken. Bröstkorgen växer och sträcker ut embryot. Man kan redan nu mäta viss aktivitet i hjärnan. Armbågarna och knälederna utvecklas och armarna blir längre. Längd huvud till stjärt 19 mm.
Mamman:
Många gravida börjar känna avsmak för viss mat, tobak och alkohol. Håret kan kännas mer svårskött än vanligt. Vissa kvinnor upplever att de får tjockare och blankare hår under graviditeten. Ökade flytningar är vanligt. Det är helt normalt så länge det inte kliar eller gör ont. Det är inte ovanligt med blödningar tidigt i graviditeten trots normal utveckling av graviditeten. Om blödningen är riklig och smärtsam kan du kontakta din barnmorska eller Vårdguiden för rådgivning. Ibland kan det vara tecken på begynnande missfall. På grund av den förändrade hormonbalansen i din kropp kan du få akne. Dina kläder kan kännas trånga. Livmodern har vuxit från storleken på ett päron till en grapefrukt ungefär. Det kan kännas som mensvärk då den växer och tar plats.
Pappan/partner:
Det kan kännas spännande att gå på första besöket hos barnmorskan. Där får ni information om vad som händer under graviditeten och vilka hållpunkter ni kan ha på vägen. Läkarbesök, ultraljud, föräldragrupper, eventuella andningskurser, och föreläsningar på förlossningskliniker med mera. Barnmorskan ställer frågor för att få relevant information om er som kan påverka graviditeten. Vid besöket får ni också möjlighet att ställa frågor. Och tveka inte att som partner och/eller blivande pappa fråga om allt du undrar över.
Egna anteckningar:
Jag känner mig hängig och svag hela tiden, har kramper i magen, mår illa, känner avsmak för nästan all mat vilket gör mig lite rädd, hoppas verkligen inte att det fortsätter så. Får också sura uppstötningar ibland och lider av enorma humörsvängningar. När jag blir ledsen så blir jag verkligen LEDSEN, och likadant med glad. Jag tänker ganska mycket över när magen kommer börja synas vill att den ska vara stor som en balong NU NU NU. Haha.
källa: vardguiden.se
Sjuk
Långklänning
Skillnader på graviditeter
Under min förra graviditet kände jag knappt något. Bortsett från humörsvängningarna då, shit vad lätt jag blev sur haha. Men denna gången är heeeeelt annorlunda, jag mår illa, har ingen aptit, är jättetrött, enorma humörsvängningar, en spänd mage med mycket kramper och äckliga sura uppstötningar.
Hoppas verkligen att inte hela graviditeten är sånhär. Om den är det är det bara att bita ihop! Man får ju något bra ut av det i slutändan iaf :)
Tatueringar
Missfall?
Världens minsta flicka
Gud vad jag lipade. Men ärligt talat så satt jag mest och tänkte på att tänk om mitt barn är sånt, jag känner ju liksom knappt av det. Vilket jag senare fick intala mig själv var: Ta dig samman kvinna du är ju knappt i andra månaden än, fostret SKA vara litet nu! Hur som helst fick det mig att komma på hemska tankar, hur hade man reagerat om man som den kvinnan vart med om att när man kommer till en läkare och de frågar vilken vecka man är i och man svarar 36 och läkaren säger att fostret ser ut att vara runt vecka 22-24. Usch, hemska tanke ! Jag hoppas verkligen att jag får ett friskt barn. För mitt, C's och givetvis barnets skull!
Vet inte om flickan lever längre men mina tankar går till den familjen!
Pojke eller flicka?
Som kanske märks har jag bestämt mig för att behålla. Innerst inne visste jag det hela tiden, och ärligt talat tror jag inte att jag lurat någon med mitt i värsta fall får det bli abort - snack. Så kommer det inte bli. Jag ska inte ens tänka så, utan jag ska istället göra ALLT i min makt för att ge mitt barn det allra bästa!
Besviken
Lägenhet
Gravid
Då, den 7'e, efter att mensen varit försenad runt en vecka och jag mådde riktigt pyton tog jag det där testet, även fast jag innerst inne "visste" att det skulle vara negativt, då jag tidigare tagit massa test som var negativa. Precis som testet jag tog när jag var gravid första gången såg man en början till det andra blåa strecket nästintill direkt. Mitt hjärta stannade, jag kunde inte kolla. Jag visste ju att det skulle vara negativt, vad var detta nu då!? Jag ropade in C (pappan till barnet) och efter en stund av nervositet kollade vi på stickan. Ett stort fett blått + stirrade upp på oss. Båda var lika chockade och sa inte så mycket. Vi hade helt tappat talförmågan.
Jag som alltid varit 100 på att om det händer igen då jävlar ska jag slåss för att behålla, men nu blev allt helt plötsligt dimmigt i tankarna. Det var inte så att jag inte ville längre (för det vill jag verkligen!) utan istället började jag tänka på saker som "är det verkligen rätt nu" och så vidare. Än idag vet jag inte exakt vad jag ska göra utan jag ska försöka att komma fram till ett bra svar på vägen.
Jag vill verkligen behålla, men det handlar om så mycket mer. Kan jag få en lägenhet, kan jag få hjälp av soc med pengar när jag behöver? Det är frågor jag måste få svar på innan jag kan sätta mig ner och komma med ett slutgiltigt beslut.
Och misstolka mig inte nu, jag är överlycklig för detta barn och kommer kämpa för att få den hjälp jag behöver för att kunna behålla det! Det är själviskt att föda ett barn till denna värld utan varken bostad eller pengar. Jag vill ge mitt barn det allra bästa och jag ska verkligen försöka att göra det nu.